Logotype for print

Så här fungerar en sjukvårdsförsäkring

Det är många som har frågor eller funderingar kring hur sjukvårdsförsäkringen fungerar till exempel i relation till den offentligfinansierade vården. Här svarar vi på de vanligaste frågorna.

Hur många har en sjukvårdsförsäkring?

I dag har nästan 660 000 personer i Sverige en sjukvårdsförsäkring. Majoriteten som tecknar eller omfattas av försäkringen är i arbetsför ålder. Antalet försäkringar enbart i relation till antalet sysselsatta motsvarar närmare var sjunde sysselsatt i åldern 16–64 år.

Det vanligaste är att sjukvårdsförsäkringen tecknas av arbetsgivaren för den enskildes räkning. Försäkringen omfattar då normalt alla anställda på arbetsplatsen. 2018 tecknades närmare 390 000 försäkringar som arbetsgivarbetald försäkring. Sedan halvårsskiftet 2018 förmånsbeskattas de anställda för 60 procent av premien för sjukvårdsförsäkring.

Den enskilde kan köpa en sjukvårdsförsäkring antingen som en individuell försäkring eller som en gruppförsäkring. En gruppförsäkring tecknas vanligen via arbetsgivaren eller det fack-/yrkesförbund som man tillhör. Allt fler fackförbund inom olika yrkeskategorier och andra organisationer erbjuder i dag sjukvårdsförsäkring till sina medlemmar. 2018 tecknades knappt 210 000 försäkringar som gruppförsäkring. Återstående 65 000 försäkringar tecknades som individuell försäkring.

Vad omfattar en sjukvårdsförsäkring?

Innehållet kan variera något men i regel omfattar en sjukvårdsförsäkring sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och specialistvård. Ofta ingår även förebyggande insatser och rehabiliterande åtgärder.

Enligt de avtal som försäkringsbolagen tecknar med försäkringstagare gäller vanligen max 7 dagars väntetid för besök hos specialist och 14-21 dagars väntetid för operation.

Den som tecknar en sjukvårdsförsäkring, exempelvis en arbetsgivare eller en enskild individ, betalar för den högre tillgängligheten genom premien till försäkringsbolaget.

Vem är utförare av vården inom en sjukvårdsförsäkring?

Försäkringsbolagen tecknar samarbetsavtal med privata vårdgivare som driver kliniker. Valet av vårdgivare görs utifrån deras expertis, kapacitet, pris och kvalitet. Försäkringsbolagen har därmed tillgång till ett nätverk av privata vårdgivare som kan utföra den vård som ingår i försäkringen.

Hur påverkar sjukvårdsförsäkringar den offentliga vården?

Privata vårdgivare ingår avtal med olika uppdragsgivare. Det kan vara olika regioner, försäkringsbolag och utlandsvård. Vårdgivarna verkar i enlighet med de avtal som de har med sina olika uppdragsgivare.

Privata vårdgivare, som har patienter både från den offentligfinansierade vården och försäkringsbolagen, är skyldiga att följa hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att vård ska ges efter behov. Den vård som ges inom sjukvårdsförsäkringen föregås därför, precis som inom den offentligfinansierade vården, av en medicinsk bedömning.

Sjukvårdsförsäkringarna fyller ut tid hos privata utförare som landstingen valt att inte köpa upp. Utan uppdragen från försäkringsbolagen finns det en risk för ett mindre vårdutbud och längre vårdköer.

Sjukvårdsförsäkringarna står för 1 procent av kostnaderna för vård i Sverige. Under 2016 finansierade försäkringsbolagen 245 000 specialistbesök och 18 000 operationer. Utan sjukvårdsförsäkring skulle denna vård i stället ha behövt utföras inom den offentliga vården.

Får försäkringspatienter snabbare vård än patienter från den offentligfinansierade vården?

I de avtal som försäkringsbolagen tecknar med privata vårdgivare gäller ofta andra tidsramar än i de avtal som regioner avtalar med de privata vårdgivarna.

Inom den offentligfinansierade vården gäller vårdgarantins 90 dagar vilket är längre än de 7 respektive 14-21 dagar som gäller för besök hos specialist respektive operation inom en sjukvårdsförsäkring. Det innebär att en försäkringspatient kan få snabbare vård än patienter i den offentligfinansierade vården.

Med sjukvårdsförsäkring kan risken för långa väntetider för vård och behandling undvikas. Den försäkrade kan känna sig trygg i att snabbt få information och hjälp. Det underlättar individens tillfrisknande och möjlighet till återgång i arbete.

Är sjukvårdsförsäkring ett hot mot den offentligfinansierade välfärden?

En snabbare återgång i arbete innebär att samhällets vårdkostnader och utgifter för ersättning för inkomstbortfall minskar. Därmed frigörs resurser som kan bidra till att finansiera den offentliga välfärden. Därutöver ökar livskvaliteten för de skadedrabbade.

Innebär försäkringspatienter en överkonsumtion av vård?

På samma sätt som inom den offentligfinansierade vården görs det alltid en medicinsk bedömning av den enskilde försäkringspatientens behov. De patienter som via sin försäkring får vård ska ha ett behov av vård.

Försäkringsbolagens vårdplanering består av erfarna sjuksköterskor som har till uppgift att hänvisa försäkringstagaren till rätt vårdnivå från start. Det kan innebära att patienten hänvisas till egenvård eller specialistvård.

Varje vårdinsats innebär en kostnad för försäkringsbolaget och i förlängningen för deras kunder. Det innebär att det ligger i försäkringsbolagets intresse att alltid göra en medicinsk bedömning av den enskilde patientens behov och att det endast utförs nödvändiga vårdinsatser.

Varför säljs det sjukvårdsförsäkringar?

Många enskilda och arbetsgivare upplever att tillgängligheten inom den offentligfinansierade vården har brister. Det är oklart när och vilken vård som kan ges. Vissa väljer då att teckna en sjukvårdsförsäkring för att få en extra trygghet.

En anledning till att arbetsgivare tecknar sjukvårdsförsäkring är att de vill säkerställa att de har tillgång till ett oberoende expertstöd i arbetsmiljöarbetet.

I fall då försäkringen tecknas och betalas av arbetsgivaren förmånsbeskattas den anställde för de delar av försäkringen som inte avser förebyggande eller rehabiliterande insatser. De sistnämnda ligger inom ramen för arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagen.

Förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring

Den 1 juli 2018 infördes förmånsbeskattning av premien för arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring. Det innebär att den del av premien som avser hälso- och sjukvård ska förmånsbeskattas hos den anställde. I de flesta fall innebär det att omkring 60 procent av premien utgör underlag för förmånsbeskattning. De sjukvårdsförsäkringar som i dag tillhandahålls på den svenska försäkringsmarknaden har haft en liknande utformning sedan 2013. 

Om premien till exempel uppgår till 500 kronor per månad så ska 300 kronor tas upp till förmånsbeskattning hos den anställde. Med en marginalskatt på 30 procent blir det 90 kronor per månad. Med en marginalskatt på 50 procent blir det 150 kronor per månad.