Regeringen går vidare med förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring i en lagrådsremiss som beslutades den 15 februari. Svensk Försäkring är starkt kritisk till förslaget och menar att det är förvånande att regeringen inte ser det mervärde en sjukvårdsförsäkring ger framförallt arbetsgivare och anställda i små företag.
Regeringen har tagit beslut om en lagrådsremiss för Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring). Förslagen i lagrådsremissen överensstämmer med dem som regeringen föreslog i den promemoria som var ute på remiss i höstas. Det innebär bland annat att regeringen står fast vid ett ikraftträdande den 1 juli 2018. Nästa steg i processen är att regeringen lämnar en proposition till riksdagen. Omröstning i riksdagen beräknas ske under april-maj, mindre än två månader innan ikraftträdandet.
En lång rad remissinstanser, 7 av 10 har varit kritiska, däribland Svensk Försäkring. En av invändningarna mot förslaget är att sjukvårdsförsäkringarna en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd. Regeringen struntar i den omfattande kritiken och framför att ”Till skillnad från remissinstanserna anser regeringen inte att sjukvårdsförsäkringar kan jämställas med andra hälsofrämjande åtgärder som får dras av såsom företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård, då en sjukvårdsförsäkring inte har samma nära koppling till arbetsplatsen som de övriga insatserna.”
- Det är förvånande att regeringen tar så lätt på det mervärde som sjukvårdsförsäkringen ger för framför allt arbetsgivare och anställda på små företag, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring.
Flera remissinstanser, däribland Svensk Försäkring, har framfört att förslaget kommer att medföra gränsdragningsproblem när det kommer till att avgöra vad som är hälso- och sjukvård respektive arbetsmiljö- och hälsotjänster. Regeringen anser att värderingen av en sjukvårdsförsäkringsförmån ska göras utifrån försäkringens beståndsdelar. Det betyder att om en försäkring till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften till exempel förebyggande behandling ska försäkringen förmånsbeskattas till hälften.
Förändringen träder i kraft den 1 juli 2018 med motiveringen att det är angeläget att de nya reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Flera remissinstanser har invänt mot ett ikraftträdande under innevarande kalenderår, däribland Skatteverket och Svensk Försäkring. Regeringen menar att arbetsgivare redan i dag måste göra en uppdelning av innehållet i en sjukvårdsförsäkring för att särskilja den andel av premien som de får göra avdrag för. Det faktum att hundratusentals anställda berörs av hur uppdelningen görs, och den osäkerhet som är förknippad med vilken bedömning Skatteverket kommer göra, bemöts inte av regeringen.
- Det är förvisso korrekt att en uppdelning kan behöva göras redan i dag, men problemet med det här förslaget är att hundratusentals anställda inte kommer att veta vad som gäller om de tackar ja till en sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren, säger Eva Erlandsson. De kan i efterhand råka ut för en skattesmäll på flera tusen kronor om Skatteverket gör en annan bedömning än arbetsgivaren. Det enda positiva i sammanhanget är att regeringen insett att det blir problematiskt att hantera redan inbetalda premier för 2018. Regeringen föreslår därför att premier som har betalats före ikraftträdandet, och som avser tiden efter ikraftträdandet den 1 juli 2018, inte träffas av de nya bestämmelserna.
