Möjligheten att hantera en konjunkturnedgång och den komplexa regleringen av försäkringsbranschen. Det var två teman som lyftes fram när Svensk Försäkring presenterade sin årliga omvärldsanalys vid ett välbesökt seminarium den 4 december.
En global ekonomisk avmattning är sannolikt att vänta. Den politiska osäkerheten är stor i Sverige och omvärlden. Många länder har en hög statsskuld och dessutom förefaller den penningpolitiska verktygslådan vara till stora delar uttömd. Det konstaterade Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, som redogjorde för den ekonomiska utvecklingen.
En vikande konjunktur riskerar att påverka försäkringsföretagen negativt, särskilt om konjunkturnedgången sammanfaller med ökad politisk osäkerhet. Det kan bland annat leda till lägre avkastning på försäkringsföretagens tillgångar.
Svenska försäkringsföretag är dock väl rustade att möta en konjunkturnedgång. De har en stark finansiell ställning och begränsade exponeringar mot mer riskfyllda marknader.
Enligt de flesta prognosmakare är en regelrätt lågkonjunktur inte omedelbart förestående. Men det finns ändå skäl att börja diskutera hur en lågkonjunktur ska motverkas menade Per Jansson, vice riksbankschef.
Riksbanken har, inom ramen för det nuvarande ramverket, ett antal verktyg att laborera med för att motverka nästa ekonomiska nedgång. Reporäntan kommer med stor sannolikhet ha hunnit höjas en del och kan förmodligen sänkas något lägre än -0,5 procent. Riksbanken kan också påverka förväntningarna på den framtida reporäntan och köpa flera olika typer av finansiella tillgångar utöver statsobligationer.
Om det låga ränteläget består, kan det dock bli nödvändigt att modifiera det penningpolitiska ramverket. ”Om det penningpolitiska ramverket på sikt ska ändras är ett högre inflationsmål det som jag för stunden tror mest på”, framhöll Per Jansson.
Rättssäkra regler ska vara tydliga, effektiva och förutsägbara. Det är statens ansvar att upprätthålla rättssäkerheten. Men rättssäkerheten brister i själva regleringsprocesserna konstaterade Johan Lundström, chefsjurist på Svensk Försäkring. Han menade att lagstiftarens engagemang kommer för sent i EU-processerna. Konsekvensbeskrivningarna av förslag till nya regler är dåliga, det finns brister i dialogen med intressenter, och anpassningstiderna är ofta mycket korta. Dessa utmaningar syns tydligt i flera lagstiftningsfrågor från senare tid: Solvens II, tjänstepensionsreglering, försäkringsdistribution (IDD) och penningtvätt.
Ellen Bramness Arvidsson, direktör vid Finans Norge, såg också utmaningar med EU:s regleringsprocess. Hon konstaterade att det finns risk för bristande demokratisk kontroll över både den politiska utformningen och regleringsarbetet. Hon varnade även för risken för bristande kvalitetskontroll i regleringsarbet.
