Det tredje kvartalet 2017 hade drygt 620 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Det är en ökning med 12 000 personer, eller 2,0 procent, jämfört med samma period 2016. De privat betalda gruppförsäkringarna står för merparten av ökningen. Även om de arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringarna fortsätter att öka så finns det en osäkerhet kring vad förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring kommer att innebära för efterfrågan på försäkringarna.
Det kan finnas olika skäl till att enskilda och arbetsgivare köper sjukvårdsförsäkring. Ett skäl kan vara en önskan om ökad trygghet genom vetskapen att man snabbt får vård och kan återgå i arbete efter sjukdom. På så sätt minskar risken för inkomstbortfall för enskilda och produktionsbortfall för arbetsgivare. För arbetsgivare utgör försäkringen även ett stöd för att fullgöra det arbetsmiljöansvar som arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen, dvs. försäkringen fyller till stor del samma funktion som företagshälsovård m.m.
- Regeringens förslag är olyckligt med tanke på den roll som sjukvårdsförsäkringen i dag fyller som en av flera arbetsmiljö- och hälsotjänster för arbetsgivare. Den bilden stärks av att 7 av 10 instanser är negativa till regeringens förslag, däribland flera arbetsgivar- och intresseorganisationer, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring.
Allt fler fackförbund inom olika yrkeskategorier och andra organisationer erbjuder sjukvårdsförsäkring till sina medlemmar och försäkringen har i dag en stor spridning över olika branscher, län, utbildnings- och inkomstnivåer. Försäkringen är vanligast inom byggnation och anläggning, finansiella tjänster, ekonomisk och juridisk konsultation, detaljhandeln och tillverkningsindustrin. På riktigt små arbetsplatser med upp till 4 anställda har omkring 23 procent en sjukvårdsförsäkring.
