Svensk Försäkring och Trafikförsäkringsföreningen har idag lämnat ett gemensamt yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon (SOU 2018:16). Svensk Försäkring och Trafikförsäkringsföreningen stödjer i huvudsak de överväganden och förslag som framförs i betänkandet.
Vi delar den syn som framgår av betänkandet att det kommer att ta lång tid innan fordonsflottan är helt autonom. Under överskådlig tid kommer fordon att framföras manuellt på våra vägar. Så länge det överhuvudtaget är möjligt att framföra fordon manuellt kommer det att finnas behov av trafikförsäkring för att ersätta de sak- och personskador som inträffar. Trafikförsäkringen är således nödvändig under lång tid framöver för att säkerställa att skadelidande blir fullt kompenserade för inträffade skador.
Det finns dock ett par områden där Svensk Försäkring och Trafikförsäkringsföreningen har en syn som avviker från betänkandet. I remissyttrande lyfter vi bl.a. fram följande frågor där vi menar att det finns brister i förslagen:
Vi är skeptiska till förslaget att motorredskap Klass II ska undantas från den tillståndsplikt som föreslås för försöksverksamhet med autonoma fordon. Vi menar att det krävs en längre tid av försöksverksamhet med trafiksäkert resultat innan autonoma fordon tillåts att vistas i allmän trafik utan tillstånd. Det finns ingen riskanalys genomförd av att tillåta autonoma motorredskap Klass II att framföras på väg och cykelbana. Det är redan idag ett omfattande problem för trafiksäkerheten att långsamtgående fordon (mopeder, el-cyklar, m m) i allt högre grad är involverade i trafikolyckor. Ett motorredskap som exempelvis väger 100 kg och färdas i 20 km/h kan orsaka omfattande personskador på oskyddade trafikanter som kommer i dess väg.
Vi menar vidare att motorredskap Klass II bör registreras i Vägtrafikregistret. En registrering medför att det är möjligt att identifiera ägaren till redskapet och kräva trafikförsäkring av denne. Om motorredskap Klass II inte är registreringspliktiga blir det svårare att fastställa ansvar för olycka, svårare att identifiera stulna fordon, ökad risk att dessa fordon används för brottsliga gärningar samt att smitning från trafikförsäkringsplikten underlättas.
Vi menar att det är nödvändigt att försäkringsbolag och skadelidande i lag tillförsäkras rätt att få tillgång till digital information som redovisar ett olycksförlopp och dess orsaker. Detta är nödvändigt för att ansvar ska kunna fördelas på vållande part vid en trafikolycka. Lagregleringen krävs även för att säkerställa att relevant digital information på ett sådant sätt (lagringsmässigt och tidsmässigt) att skadedrabbades rätt till ersättning kan upprätthållas under alla omständigheter.
