En ny sjuklighetsundersökning för perioden 2008-2015 visar att sjukdomsperioderna minskat jämfört med tidigare sjuklighetsundersökning för 2000-2007. Utbetalningarna från privata försäkringar är i många fall kopplade till hur Försäkringskassan beslutar. Ändras regelverken, t ex genom införande eller borttagande av den bortre tidsgränsen för sjukpenning, så ändras också förutsättningarna för utbetalningar från privata försäkringar.
Intresset var stort på seminariet fredagen den 9 februari. Då presenterades den sjuklighetsundersökning som har genomförts av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) inom ramen för Svensk Försäkring. Undersökningen baseras på data från åren 2008-2015 som har samlats in från ett stort antal försäkringsbolag. Presentationen hölls av Gunnar Andersson (ordförande i FTN) och Rikard Bergström (sekreterare i FTN).
Syftet med undersökningen har varit att ge underlag för försäkringsbolagen till att bedöma hur lång tid en löpande utbetalning från en sjuk- eller premiebefrielseförsäkring förväntas pågå innan den avvecklas på grund av att den försäkrade tillfrisknar, avlider eller att försäkringstiden löper ut. Försäkringsbolagen kan använda detta underlag till att beräkna summan av förväntade framtida utbetalningar.
Rapporten innehåller en övergripande beskrivning av systemet med den allmänna sjukförsäkringen och de privata sjukförsäkringarna som kompletterar detta. Ett avsnitt visar metoderna för skattning av avvecklingsfunktioner och utjämning av dessa. Det insamlade datamaterialet har bearbetats med dessa metoder vilket har resulterat i ett antal parametriska modeller.
Denna undersökning är en uppföljning av en tidigare studie som baserades på data från åren 2000-2007. Vi kan se att sedan denna period har sannolikheten för långa sjukdomsperioder minskat. Utbetalningar från privata sjuk- och premiebefrielseförsäkringar är i många fall i någon form kopplat till Försäkringskassans beslut om att bevilja sjukpenning. När Försäkringskassans regelverk ändras t.ex. genom införandet av den bortre tidsgränsen efter 30 månaders sjukdom så kan detta ha påverkat en del av de privata försäkringsbolagens bedömningar av rätt till ersättning. Å andra sidan tog beslutsfattarna bort den bortre tidsgränsen i början av 2016 vilket kan ha förändrat förutsättningarna på nytt. Sammantaget kan man konstatera att det är svårt att bedöma framtiden utifrån historiska data när förutsättningarna förändras alltför ofta.
Rikard Bergström och Gunnar Andersson
