I dag, den 16 maj, röstade riksdagen igenom förslaget om Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att hälso- och sjukvård, inklusive sjukvårdsförsäkring, som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställde. Sverigedemokraterna röstade nej till förslaget. Allianspartierna lade ned sina röster, vilket innebär att de passivt stödjer förslaget.
Förslaget träder i kraft den 1 juli, om 6 veckor. Alliansen har lämnat ett gemensamt yttrande där de uttalar att de kommer att riva upp förslaget om det blir ett regeringsskifte vid höstens val.
- Svensk Försäkring har tillsammans med våra medlemmar jobbat med den här frågan i drygt ett år och vi har under den tiden mött många företag och anställda som inte förstår varför försäkringen ska förmånsbeskattas hos den anställde. Varken arbetsgivare eller anställda ser försäkringen som en förmån utan som en del i det arbetsmiljö- och hälsofrämjande arbete som arbetsgivare kontinuerligt arbetar med, säger Eva Erlandsson, senior ekonom, Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring anser att förslaget bygger på mycket bristfälliga underlag. Trots att arbetsmiljö- och hälsotjänster är mycket komplexa frågor har propositionen tagits fram under mycket kort tid. Det avspeglas i resultatet. Det är till exempel högst oklart vad det är som ska beskattas och hur värderingen ska ske. Det drabbar i förlängningen den enskilde i sin roll som anställd. Enligt förslaget ska nämligen företagshälsovård, rehabiliterande arbete och förebyggande behandling vara skattefria medan hälso- och sjukvård beskattas. Problemet är det finns uppenbara svårigheter att skilja mellan dessa insatser. Den vägledning som ges i propositionen är mycket begränsad och avspeglar i flera avseenden en omodern syn på rehabiliterande insatser.
- Förslaget ska nu genomföras rekordsnabbt. På 6 veckor ska arbetsgivare, anställda och Skatteverket sätta sig in i vad förslaget innebär i enskilda fall. Det känns olyckligt att en så här viktig fråga hamnade mitt i oklarheter om hur budgetprocessen ska tolkas, säger Eva Erlandsson.
Under tisdagens debatt om förslaget framförde bland andra skatteutskottets ordförande Per Åsell (C) behovet av att se över och uppdatera reglerna för budgetramverket. Enligt Per Åsell behövs det lagstiftning istället för den praxis som nu gäller så att det är tydligt för samtliga riksdagsledamöter vad som gäller i situationer som denna när propositionen landar i riksdagen 3 månader efter årsskiftet. Under hösten 2017 överlämnades betänkandet En sammanhållen budgetprocess (2017:78) till Magdalena Andersson. De blocköverskridande samtalen om betänkandets förslag bröt emellertid samman och arbetet stannade upp.
