Logotype for print

Brister i förslaget till beskattning av säkerhetsreserven

2018-03-22

I lagrådsremissen om Nya skatteregler för företagssektorn föreslås bland
annat att det ska införas en löpande beskattning av
skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. Svensk Försäkring anser att
det finns brister i förslaget och är bekymrade att förslaget inte beaktar att
skyddet för försäkringstagarna riskerar att försämras.

Den 21 mars presenterade finansminister Magdalena Andersson lagrådsremissen
Nya skatteregler för företagssektorn. Den innehåller bland annat ett förslag om
sänkning av bolagsskatten till 20,6 procent. För att finansiera de nya skattereglerna
föreslås bland annat införandet av en löpande beskattning av
skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. De nya bestämmelserna föreslås träda
i kraft den 1 januari 2019.

– Vi motsätter oss förslaget om beskattning av säkerhetsreserven och tycker
att det finns stora brister i förslaget, säger Jonas Söderberg, ekonom på
Svensk Försäkring.

Skadeförsäkringsföretagen har en säkerhetsreserv för att täcka eventuella större
förluster som beror på slumpen eller är oförutsägbara. Syftet med reserven är
sålunda att skydda försäkringstagarna. Införandet av en beskattning av
säkerhetsreserven riskerar att leda till att skyddet för försäkringstagarna minskar.
En annan möjlig konsekvens är att försäkringstagarna får ett sämre produktutbud
av försäkringar att välja mellan.

Förslaget till beskattning av säkerhetsreserven motiveras i lagrådsremissen med att
beskattningen ska vara densamma som för periodiseringsfonder. Enligt Svensk
Försäkring är det inte rimligt att likställa periodiseringsfonder med
säkerhetsreserven.

- Skillnaderna mellan säkerhetsreserven och periodiseringsfonder är stora, säger
Jonas Söderberg. Exempelvis är en minskning av säkerhetsreserven, till skillnad
från periodiseringsfonder, strikt reglerad. Periodiseringsfonder syftar enbart till
en inkomstmässig resultatutjämning mellan åren, medan syftet med
säkerhetsreserven är att skydda försäkringstagarna. Förslaget saknar en analys
av hur försäkringstagarna riskerar att påverkas negativt av förslaget.