Trygghetskommissionen presenterade nyligen en rad förslag för att hejda brottsutvecklingen och öka tryggheten. För att förslagen ska kunna genomföras krävs dock att olika aktörer i samhället agerar tillsammans. Försäkringsbranschen är beredd att tänka nytt och vi hoppas att andra aktörer – både offentliga och privata – också vill vara med och vända utvecklingen.
Försäkringsbranschen möter dagligen brottsoffer som har drabbats av exempelvis stöld, skadegörelse eller bedrägerier. Samhället verkar ofta stå handfallet inför de vardagsbrott som drabbar många människor. Detta påverkar på ett negativt sätt människors känsla av trygghet och tilliten i samhället. Av denna anledning tillsatte branschorganisationen Svensk Försäkring i juni 2017 en extern expertkommission – Trygghetskommissionen.
Trygghetskommissionen har nu presenterat en första delrapport. I rapporten konstateras att såväl vardagsbrotten som ordningsstörningar – till exempel nedskräpning, buskörning, störande ungdomsgäng och alkoholförtäring på allmän plats – har stor betydelse för människors trygghet. Trygghetskommissionen definierar dessa brott och ordningsstörningar som livskvalitetsbrott.
Trygghetskommissionen konstaterar att det brottsförebyggande arbetet i Sverige under årtionden fokuserat på social brottsprevention, det vill säga åtgärder inriktade på att förmå aktiva och potentiella gärningspersoner att överge den kriminella banan. Däremot har åtgärder för att förebygga brottstillfället, så kallad situationell brottsprevention, haft låg prioritet. På den här punkten skiljer sig Sverige från många andra länder.
Trygghetskommissionen lyfter fram goda exempel från flera olika länder på hur ett långsiktigt arbete med situationell brottsprevention inriktad på att förhindra vardagsbrott och ordningsstörningar kan bidra till kraftigt minskad brottslighet. Det finns även exempel på hur liknande metoder varit framgångsrika i Sverige, till exempel i Norrtälje och i stadsdelen Gårdsten utanför Göteborg.
Med utgångspunkt i dessa goda exempel föreslår Trygghetskommissionen därför en modell inspirerad av det amerikanska konceptet Business Improvement District (BID). Modellen har dock anpassats till svenska förutsättningar och kallas Affärs- och medborgarplats (AMP). Modellen bygger på att de aktörer som finns i ett område tar ett gemensamt ansvar för att minska brottstillfällen och skapa en trygg närmiljö. AMP förutsätter en långsiktighet från alla aktörer och ett nära samarbete mellan myndigheter, kommuner och privata aktörer.
Trygghetskommissionen lyfter fram de nyckelaktörer som behöver mobiliseras för att modellen ska bli framgångsrik. Polis och kommuner är självklara aktörer från den offentliga sidan. Fastighetsägare och handlare är lika självklara aktörer från den privata sidan. Även försäkringsbranschen, säkerhetsbranschen, akademin och civilsamhällets olika aktörer har en viktig roll att spela.
Trygghetskommissionen föreslår att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång ett AMP-arbete i Sverige. Centrumet ska ha i uppgift att samla den forskning och kunskap som finns nationellt och internationellt om dessa typer av långsiktiga samarbeten och utveckla metoder anpassade för svenska förhållanden. Centrumet ska också ge stöd och råd till lokala aktörer som vill inleda ett AMP-arbete. Pilotprojekt skulle kunna dras igång på ett par platser i landet för att fungera som källa till inspiration.
Från försäkringsbranschens sida menar vi att det är angeläget att gå vidare med Trygghetskommissionens olika förslag. Vi har stor erfarenhet av brottsförebyggande arbete i vår ordinarie verksamhet och vår bransch har också stora fastighetsbestånd. Vi vill därför gärna ta en aktiv roll för att förverkliga Trygghetskommissionens förslag. Som ett första steg är vi beredda att inleda arbetet med att sätta upp ett kunskapsentrum för att få igång ett AMP-arbete i Sverige. En förutsättning för framgång är dock att vi får med oss övriga aktörer som är viktiga i detta arbete. Vi hoppas att fler aktörer – bådeoffentliga såsom polis och kommun och privata såsom fastighetsbranschen och näringsidkare – är beredda att tänka nytt och vill bidra till att vända utvecklingen i Sverige.
