Svensk Försäkring är medlem i Näringslivets Skattedelegation (NSD) och deltar i delegationens yttrande. Svensk Försäkring ansluter sig till vad som har förts fram av NSD. Från ett försäkringsperspektiv vill Svensk Försäkring tillägga följande.
En viktig utgångspunkt för Svensk Försäkrings medlemmar är att jämförbar verksamhet behandlas lika för tilläggsskatteändamål så att fortsatt skattemässig neutralitet ska råda på livförsäkringsområdet. Det vill säga det finns i detta avseende ingen anledning att göra skillnad på ömsesidiga livförsäkringsbolag, livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst och livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst.
Enligt 7 kap. 33 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt kan en koncern välja att behandla en investeringsenhet eller försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet. I det remitterade förslaget föreslås att ömsesidiga försäkringsföretag regelmässigt vid tillämpning av lagrummet ska anses vara föremål för beskattning till en tillräckligt hög skattesats, utan att någon prövning av skattesatsen behöver göras.
I författningskommentaren till ovan nämnda lagrum anges att en del försäkringsföretag kan göra investeringar å försäkringskollektivets vägnar via särskilda investeringsenheter som då kommer att utgöra koncernenheter enligt modellreglerna. Avkastningen på investeringen leder till en kostnad i försäkringsföretaget i form av en ökad skuld till försäkringstagarna. Eftersom skulden är hänförlig till försäkringsföretaget redovisas inte den ökade skulden som en motpost till avkastningen i investeringsenheten. Det kan därför uppstå en vinst i investeringsenheten som skulle kunna bli föremål för tilläggsskatt, om det inte vore möjligt att behandla investeringsenheten som transparent.
Svensk Försäkring vill uppmärksamma lagstiftaren på att motsvarande situation kan uppkomma för alla typer av livförsäkringsföretag. Andelar i värdepappersfonder och andra tillgångar ägs formellt av försäkringsföretaget och om förutsättningarna för konsolidering av värdepappersfonderna är uppfyllda, kommer effekten som beskrivs i promemorian att uppkomma även för exempelvis ett livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst. Behovet av att kunna göra ett val om transparens enligt 7 kap. 33 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt är således lika stort för såväl försäkringsaktiebolag som ömsesidiga försäkringsföretag.
I förarbetena till lagen om tilläggsskatt var utgångspunkten att värdepappersfonder i regel inte skulle ingå i en koncern och att de därför inte skulle konsolideras i någon koncernredovisning (se bland annat prop. 2023/24:32 s. 185 f.). En utbredd uppfattning i Sverige tycks vara att värdepappersfonder ägda av ett fondförsäkringsbolag inte innebär att fonderna ska konsolideras enligt IFRS 10[1]. I andra länder, såsom Storbritannien, har det dock getts uttryck för att fonderna ska konsolideras. Beroende på redovisningsstandardens utveckling lokalt och internationellt kan det alltså bli nödvändigt att konsolidera värdepappersfonder i betydligt högre utsträckning än vad som historiskt sett synes ha gjorts i Sverige.
Givet att det redan finns förarbetsuttalanden om att ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag kan göra ett val enligt 7 kap. 33 §, innebär de nya skrivningarna en ökad osäkerhet såvitt avser försäkringsaktiebolagens möjligheter att göra samma val. Mot den bakgrunden efterlyser Svensk Försäkring ett klargörande om att förutsättningarna är uppfyllda även för ett svenskt livförsäkringsaktiebolag att hantera investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter som transparenta.
[1] International Financial Reporting Standard 10 Consolidated Financial Statements (IFRS 10)
