Svensk Försäkring ser en farhåga i att Jämlikhetskommissionens rekommendationer på skatteområdet kan leda till osäkerhet om kommande regleringar, vilket riskerar att påverka beslut om investeringar och sparande. Det skriver Svensk Försäkring i ett yttrande i dag.
Jämlikhetskommissionen lämnar i sitt betänkande En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46) ett flertal rekommendationer och bedömningar, bland annat på skatteområdet och inom hälso- och sjukvård. Tyvärr saknas bakgrundsbeskrivningar och konsekvensanalyser trots att det finns flera tidigare utredningar som har berört skatteområdet. Exempelvis de som låg till grund för att socialdemokratiska och borgerliga regeringar valde att avskaffa skatter som arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten under 2000-talet.
Eva Erlandsson, senior ekonom
– Vi ser en farhåga i att Jämlikhetskommissionens rekommendationer och bedömningar kan leda till en osäkerhet om kommande regleringar bland företagare, investerare och enskilda. Det riskerar att påverka deras beslut om investeringar, kapitalplaceringar, köp av bostäder m.m., vilket i förlängningen har betydelse för tillväxten i Sverige, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring.
Jämlikhetskommissionen rekommenderar bland annat att skattesatsen för alla kapitalinkomster ska vara enhetlig, det vill säga 30 procent, för att undvika ”påtagliga snedvridningar”. En av de skatter som lyfts fram är skatt på pensionssparande, där skattesatsen i dag är 15 procent på en schablonberäknad avkastning.
– Från försäkringsbranschens sida är vi mycket oroade över att enskilda människors pensionssparande för en trygg ålderdom blir en del i ett politiskt spel. Vid genomförandet av skattereformen 1990/91 konstaterades att det var ”strikt angeläget” att skattesatsen på tjänstepensionssparande och privat pensionssparande skulle vara lägre än 30 procent i sparstimulerande syfte. Behovet av sparande till sin pension är minst lika stort i dag.
Jämlikhetskommissionen för även ett resonemang om sjukvårdsförsäkringar och vad de innebär för jämlikheten i vården och drar bland annat slutsatsen att förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar inte leder till kortare köer för dem som inte har försäkring. Den slutsatsen baseras på en OECD-studie från 2004, där Sverige inte ingick. Nationella sjukvårdssystem skiljer sig åt i allt från finansiering till utförande och vem som är huvudman. Det försvårar alla typer av jämförelser länder emellan.
– Från Svensk Försäkrings sida kan vi konstatera att premierna till privat sjukvårdsförsäkring uppgår till omkring 3,5 miljarder kronor årligen. De bekostar all den vård som utförs inom ramen för försäkringen. Utan sjukvårdsförsäkringen skulle denna vård istället behöva utföras med skattemedel inom den offentligt finansierade vården. Vi anser därför att det är fullt rimligt att anta att köerna till den offentligt finansierade vården hade varit längre om inte sjukvårdsförsäkringen hade funnits, säger Eva Erlandsson.
