Svensk Försäkring är positiv till Klimatanpassningsutredningens betänkande som lämnar förslag på en del av de svåra frågor med klimatanpassning som legat till grund för ett effektivt klimatanpassningsarbete.
Oklara regelverk har skapat problem för kommuner och fastighetsägare att samverka kring klimatanpassningsåtgärder. Fastighetsägare har dessutom inte kunskap om vilka risker de är utsatta för och är i god tro att genom att kommunen godkänt bygglov så är fastigheten säker.
Klimatanpassningsutredningens förslag förbättrar nu dels kunskapen om riskområden, dels det ansvar kommunerna har att förmedla sådan kunskap samt genom en ökad skyldighet att ändra detaljplaner när klimatrelaterade risker föreligger. Svensk Försäkring ser positivt på dessa förslag eftersom branschen länge drivit frågan om att byggnation inte bör ske på platser som är olämpliga ur exempelvis översvämningssynpunkt.
Vidare ska kommunen ges en utökad rätt att vidta skyddande åtgärder på annans mark genom att ledningsrätten utvidgas till öppna dagvattenlösningar samt att mark kan reserveras för framtida skyddsåtgärder.
Byggnadsnämnderna föreslås få en upplysningsskyldighet för risker med naturrelaterade skador på fastigheten samt att VA-huvudmannen ska bli tydlig med vilken kapacitet dagvattennätet har. Det kan dock ifrågasättas i vad mån fastighetsägaren har kompetens att bedöma riskerna utifrån denna information.
I dag ser vi många kommuner som bebygger havsnära områden med bostäder utan hänsyn till att havet riskerar att stiga upp till dessa byggnader under byggnadens livslängd. Utredningen föreslår nu att staten ska ta över ansvar för att peka ut vilka områden som är lämpliga att skydda och därmed bebygga. Härigenom säkras också upp att skyddsåtgärder kommer att vidtas för att skydda denna bebyggelse för all tid.
“Förslagen ger en större tydlighet i ansvarsförhållanden mellan stat och kommun. Detta är ett viktigt steg för att klimatanpassningsarbetet ska kunna bedrivas mer effektivt”, säger Gerda Kinell på Svensk Försäkring.
Utredningen bedömer att regler för försäkringsföretagens agerande inte bör regleras på nationell nivå och att näringslivet bör ha frihet att ingå uppgörelser baserat på sina egna affärsmässiga övervägande.
”Vi ser det som mycket positivt att utredningen har förståelse för försäkringsbranschens roll och branschens riskhanteringsprocesser”, säger Gerda Kinell.
Utredningens förslag på finansieringsmodell gör det möjligt för en kommun att ta ut en del av kostnaderna för en klimatanpassningsåtgärd som kommunen genomför av fastighetsägare, vars fastigheter skyddas av åtgärden.
“Utredningen presenterar nu en modell för medfinansiering som känns väl övervägd. Genom den föreslagna finansieringsmodellen skapas förutsättningar för att fastighetsägaren ska undgå att behöva stå för hela anpassningskostnaden själv för sin fastighet samt erhålla ett mer omfattande fysiskt skydd som möjliggör fortsatt försäkring för fastigheten”, säger Staffan Moberg, Svensk Försäkring.
