Tillämpningen av EU:s revidering av solvens II-direktivet närmar sig. I samband med detta har EU-kommissionen föreslagit ändringar i solvens II-förordningen, vilket i vissa delar är bekymmersamt för den svenska försäkringsbranschen. Svensk Försäkring har därför, utöver Insurance Europes svar, lämnat ett eget yttrande med fokus på två frågor som är viktiga för svenska försäkringsföretag.
Ändringar av solvens II-direktivet ska tillämpas från och med 30 januari 2027. Innan dess ska det beslutas om kompletterande bestämmelser i form av ändringar av solvens II-förordningen, nya tekniska standarder och riktlinjer. Kommissionen har sedan slutet av juli haft en konsultation om förslag på ändringar av solvens II-förordningen. Svensk Försäkring har, utöver Insurance Europes svar, skickat in ett eget svar på konsultationen.
Jonas Söderberg, ekonom
- Vi fokuserar på två frågor som är viktiga för den svenska försäkringsbranschen, nämligen den riskfria räntan i svenska kronor och solvenskapitalkravet för fond- och depåförsäkring, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
Den riskfria räntan används när storleken på försäkringsföretagens åtagande ska beräknas. Enligt kommissionens förslag blir den riskfria räntan i svenska kronor lägre än nuvarande riskfria ränta, i synnerhet när räntan är låg. En lägre riskfri ränta innebär att företagens åtagandena blir större, vilket försämrar den finansiella ställningen.
- Kommissionen motiverar inte varför den riskfria räntan ska bli lägre och de gör heller ingen analys av konsekvenserna av vad detta innebär för de svenska försäkringsföretagen. Branschen anser därför att det ska göras ändringar i solvens II-förordningen så att den riskfria räntan i svenska kronan hålls oförändrad, säger Jonas Söderberg.
I solvens II finns den så kallade symmetriska aktieriskdämparen som ökar solvenskapitalkravet för aktier när aktiemarknaden går upp och vice versa. Syftet är att förhindra att försäkringsföretagen ska behöva sälja aktier när aktiemarknaden går ner. De svenska försäkringsföretagens tillgångar utgörs till stor del av fond- och depåförsäkring. Dessa påverkas av aktiedämparen trots att det är försäkringstagarna som väljer hur kapitalet ska placeras. När dämparen stiger ökar solvenskapitalkravet för fond- och depåförsäkring och den finansiella ställningen för försäkringsföretag försämras.
- Svensk Försäkring vill att försäkringsbolag eller medlemsländer ska kunna välja att inte tillämpa den symmetriska aktieriskdämparen för fond- och depåförsäkring eftersom det inte ger den effekt som är avsedd. Dessutom ger den upphov till konstgjord volatilitet i företagens finansiella ställning, säger Jonas Söderberg.
