Nej till krav på försäkringsgarantisystem

I det nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag (IRRD) har EU-kommissionen fått i uppdrag att senast januari 2027 vara klar med en rapport om det ska införas gemensamma standarder för försäkringsgarantisystem (IGS) inom EU. Tanken med IGS är att det ska ersätta försäkringstagarna om ett försäkringsföretag får sådana problem att det inte kan fullgöra sina åtaganden och bekostas av försäkringsbranschen. 

— Gemensamma standarder skulle innebära att Sverige måste ha ett försäkringsgarantisystem. Det befintliga skyddet för de svenska försäkringstagarna är fullgott även utan ett sådant system. Dessutom har skyddet stärkts betydligt av Solvens II, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring har tagit fram ett positionspapper om försäkringsbranschens starka motstånd mot IGS. I pappret argumenteras för att behovet av IGS skiljer sig åt mellan EU-länderna, bland annat på grund av skillnader i välfärdssystem och vad försäkringarna täcker. Att ha samma IGS överallt i EU och att kräva att alla länder ska ha detta kan innebära betydande onödiga kostnader för försäkringstagarna som i slutändan kommer behöva betalas av försäkringstagarna genom högre premier.  

— Det bör vara upp till varje land att bestämma om man ska ha ett IGS och hur de i sådant fall ska vara utformade. I stället för att komma med krav bör kommission ta fram rekommendationer för hur sådana system bör vara utformade för de länder som vill ha detta, säger Jonas Söderberg.  

Både EU-kommissionen och EIOPA förväntas ha konsultationer om IGS under första halvåret 2026. Då ska också EIOPA lämna rekommendationer i form av tekniska råd till kommissionen. Om EU-kommissionen i sin rapport lämnar förslag på gemensamma standarder för IGS så blir det i slutändan en fråga för EU-länderna och för Europaparlamentet att förhandla om.