Replik från Svensk Försäkring om förslaget om förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringar.
Med anledning av regeringens och Vänsterpartiets förslag om förmånsbeskattning av bland annat sjukvårdsförsäkring argumenterar Göran Brante och Mona Olsson (YA 14 december) för att den som omfattas av sjukvårdsförsäkring undanhåller samhället skatt och att det finns en fara i att förekomsten av försäkringar leder till att det uppstår ett parallellt sjukvårdssystem som finansieras av privata pengar.
Det är tydligt att förslaget är betydligt mer komplext än vad Göran Brante och Mona Olsson framhåller. 7 av 10 instanser som har svarat på remissen är negativa. För arbetsgivare är sjukvårdsförsäkringen en viktig del i det arbetsmiljöarbete som arbetsgivare har ansvar för och de uppger att de köper försäkringen för att den bidrar till att undvika eller korta ned sjukfrånvaron hos de anställda i och med att rehabiliteringen kan komma igång snabbare. Det ger en trygghet för både arbetsgivare och anställda och är ett skäl till att efterfrågan på försäkringen ökar.
Flera instanser pekar också på att många anställda, framför allt låg- och medelinkomsttagare, sannolikt kommer att avstå från försäkringen då priset blir för högt. Det inte bara är högt uppsatta tjänstemän i framgångsrika börsbolag som har en sjukvårdsförsäkring utan breda grupper på arbetsmarknaden inom byggnation, handel och tillverkningsindustri omfattas, mer än hälften har en inkomst under 37000 kronor per månad. Sjukvårdsförsäkringen är också spridd över hela landet. Andelen försäkrade i den förvärvsarbetande befolkningen är högst i Jämtlands län. I exempelvis Skåne län har i dag var tionde person en sjukvårdsförsäkring.
Många är också kritiska bland instanserna att köerna inom den offentligfinansierade vården riskerar att bli längre och de statliga utgifterna för sjukpenning att öka. År 2016 skedde till exempel 245 000 specialistbesök och 18 000 operationer inom sjukvårdsförsäkringen. Det motsvarar 1 procent av den skattefinansierade vården.
Svensk Försäkring anser att regeringen och Vänsterpartiet har tänkt fel. Den anställde förmånsbeskattas inte för vare sig gymkort eller företagshälsovård och de är avdragsgilla för arbetsgivaren. Vi har svårt att se varför sjukvårdsförsäkringen, som bidrar till minskad ohälsa på arbetsplatsen, ska behandlas skattemässigt annorlunda. Om motivet är att uppnå likformighet i skattesystemet borde skatten på sjukvårdsförsäkring därför sänkas, inte höjas. Den långsiktiga vinsten av detta borde regeringen och Vänsterpartiet kunna se.
Anna Pettersson Westerberg, Chefsekonom, Svensk Försäkring
Eva Erlandsson, Senior ekonom, Svensk Försäkring
