Regeringens och Vänsterpartiets förslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar kommer att drabba hundratusentals anställda och deras arbetsgivare över hela landet. Det är många låg- och medelinkomsttagare som drabbas, exempelvis inom byggsektorn och i handeln. Det visar en nyligen publicerad rapport från Svensk Försäkring.
Efterfrågan på privata sjukvårdsförsäkringar har stadigt ökat under senare år och i dag har drygt 620 000 personer en sjukvårdsförsäkring. Av dessa köps omkring 430 000 av arbetsgivare för sina anställda. Försäkringen är vanligast i små företag med upp till 30 anställda.
Rapporten från Svensk Försäkring visar att det inte längre är bara är högt uppsatta tjänstemän i framgångsrika börsbolag som har en sjukvårdsförsäkring utan det handlar om breda grupper på arbetsmarknaden. Försäkringen finns inom alla branscher och är vanligast inom byggnation och anläggning, finansiella tjänster, juridik m.m., detaljhandel och tillverkningsindustri. Arbetsgivare köper normalt försäkringen för alla sina anställda och nära hälften av dem med försäkring har en månadslön under 37 000 kronor.
Sjukvårdsförsäkringen är också spridd över hela landet. Något förvånande är att andelen försäkrade är högst i Jämtlands län, där närmare 20 procent av de förvärvsarbetande har en försäkring, tätt följd av Stockholms och Västra Götalands län med omkring 16 procent försäkrade, samt Hallands län med drygt 14 procent försäkrade.
Arbetsgivare uppger att de köper försäkringen för att den bidrar till att undvika eller korta ned sjukfrånvaron hos de anställda i och med att rehabiliteringen kan komma igång snabbare. År 2016 skedde till exempel omkring 245 000 specialistbesök och 18 000 operationer inom sjukvårdsförsäkringen. Om frånvaron från arbetet kan kortas ned innebär det lägre kostnader för sjuklön och minskad risk för produktionsbortfall för arbetsgivaren. Sjukvårdsförsäkringen bidrar på så sätt till en ökad trygghet för både arbetsgivare och de anställda.
Regeringen har nu tillsammans med Vänsterpartiet presenterat ett förslag som innebär att anställda som omfattas av sjukvårdsförsäkring via sin arbetsgivare kommer att få betala mellan omkring 1 500 och 3 000 kronor i extra skatt varje år. Motiveringen är att det ökar likformigheten i skattesystemet.
Regeringens förslag har mött hård kritik. 7 av 10 instanser som har svarat på remissen är negativa. Flera pekar på att många anställda, framför allt låg- och medelinkomsttagare, sannolikt kommer att avstå från försäkringen då priset blir för högt. Förutom att det drabbar arbetstagarna som riskerar längre sjukfrånvaro så drabbar det arbetsgivarna som får färre möjligheter att verka för minskad ohälsa på arbetsplatsen och snabb återgång i arbete. Dessutom riskerar köerna inom den offentligfinansierade vården att bli längre och de statliga utgifterna för sjukpenning att öka.
Svensk Försäkring anser att regeringen har tänkt fel. Varken gymkort eller företagshälsovård förmånsbeskattas idag för den anställde och är avdragsgilla för arbetsgivaren. Vi har svårt att se varför sjukvårdsförsäkringen, som också bidrar till minskad ohälsa på arbetsplatsen, ska behandlas skattemässigt annorlunda. Om motivet är att uppnå likformighet i skattesystemet borde skatten på sjukvårdsförsäkring därför sänkas, inte höjas. Den långsiktiga vinsten av detta borde regeringen och Vänsterpartiet kunna se.
Anna Pettersson Westerberg, Chefsekonom, Svensk Försäkring
Eva Erlandsson, Senior ekonom, Svensk Försäkring
Grafer källa: Palme, M. (2017) Vem har privat sjukvårdsförsäkring i Sverige?
