Logotype for print

Brister i regeringens nya försäkringsregler

2015-10-20

Försäkringsregelverket Solvens II har förhandlats i 15 år. Nu ska riksdagen fatta beslut. Tanken är att stärka konsumentskyddet men förseningar, oklara besked och bristande analyser skapar problem, skriver Christina Lindenius och Johan Lundström.

I fjol betalade de svenska skadeförsäkringsföretagen ut 51 miljarder kronor i skadeersättning till försäkringstagarna. Livförsäkringsföretagen betalade ut 86 miljarder i bland annat pensioner. Genom försäkring kan individer och företag få ekonomiskt skydd mot olika risker till en låg kostnad.

Sverige har av tradition en föredömligt hög kvalitet på lagstiftningsprocessen. Regeringen anförtror utredningsuppdrag åt kvalificerade utredare. Förslag och bedömningar remitteras till olika intressenter. Regler beslutas med god framförhållning.

 

På finansmarknadsområdet är regleringstakten sedan flera år tillbaka mycket hög. Centrala delar av de regler som styr försäkringsföretagens verksamhet håller på att stöpas om. Branschen välkomnar moderniseringen. Regelverk måste utvecklas i takt med att omvärlden förändras.

Dessvärre ser vi exempel på att viktiga reformer på försäkringsområdet inte arbetas fram med den omsorg som välfungerande marknader och rättssäkerheten för företag och konsumenter kräver. Vi vill ge några tydliga och högaktuella exempel.

 

Den största regelreformen för försäkringsföretagen på många år, Solvens II, står för dörren. Solvens II handlar om att göra EU:s försäkringsföretag ännu mer stabila så att de kan ersätta skador och betala ut pension. Det har tagit 15 år att mejsla fram reglerna och från årsskiftet ska allt vara på plats enligt EU-rätten. Trots det skickades regeringens proposition till riksdagen först alldeles nyligen. Och myndighetsföreskrifter kommer att dröja ytterligare. Riksdagen väntas besluta om Solvens II i mitten av november och redan vid årsskiftet ska det nya regelverket träda i kraft.

Försäkringsföretagen arbetar sedan många år med att anpassa sig inför regelförändringarna. Anpassningskostnaderna har uppskattats till 3 miljarder kronor. Att de nya svenska reglerna nu är kraftigt försenade försvårar anpassningarna och gör det svårt för företagen att slutföra förberedelserna i tid. Sverige riskerar dessutom böter av EU-domstolen för förseningen.

Tyvärr återkommer problemen i fler regelverk. Sedan 2011 har två statliga utredningar föreslagit nya, delvis olika, regler för tjänstepensioner. Och det är fortfarande oklart vilken väg regeringen vill gå. Livförsäkringsföretag som erbjuder tjänstepensioner vet i dag inte vilka regler som på sikt ska gälla för verksamheten. Företagen riskerar att behöva fatta beslut i blindo. Osäkerheten blir skadlig för både företagen och alla de svenskar – nio av tio - som har tjänstepension.

Ett annat mycket omdiskuterat ämne handlar om rådgivning och försäljning av försäkringar. Den risk för intressekonflikter som finns mellan konsumenter och finansiella rådgivare motiverar utan tvekan någon form av reglering. En statlig utredning om värdepappersmarknaden lämnade tidigare i år förslag om rådgivning och försäljning som även omfattar försäkring.

Tyvärr vilar förslagen på mycket bräcklig grund: det saknas utredning och analys av hur försäkringsmarknaden fungerar och hur konsumentskyddet för försäkringstagarna kan tillvaratas på bästa sätt. Utredningen har över huvud taget inte berört tjänstepensionsmarknaden.

Det vore mycket olyckligt om regeringen med ett så bristfälligt utredningsunderlag skulle presentera förslag för riksdagen. Risken för oönskade konsekvenser och en sämre försäkringsmarknad för konsumenterna är uppenbar. En utredning om ett skärpt konsumentskydd för försäkringstagare i linje med det nyligen beslutade EU-direktivet om försäkringsdistribution måste därför skyndsamt tillsättas.

Lagstiftning måste vila på rättssäker grund för svenska företag och konsumenter. Bristande analyser och sena och oklara besked från lagstiftaren hör inte hemma där. Om regeringen på allvar vill värna om företagens och konsumenternas intressen går det inte att tumma på kvaliteten i lagstiftningsarbetet. Försäkringsbranschen bidrar gärna med kunskap och analys i alla dessa viktiga frågor.

Christina Lindenius, vd, Svensk Försäkring
Johan Lundström, chefsjurist, Svensk Försäkring