Den nordiska försäkringsbranschen är djupt bekymrad över de diskussioner som pågår inom EU att införa ett krav på att länder ska ha resolutionsfinansiering. I ett gemensamt nordiskt positionspapper från Svensk Försäkring och övriga nordiska branschorganisationer framhålls att ett sådant krav i slutändan kommer att drabba försäkringstagarna genom högre premier. Det måste vara upp till de enskilda länderna att bestämma om resolutionsfinansiering ska införas och hur det i sådant fall ska utformas.
EU-kommissionen presenterade förra hösten sitt förslag på nytt direktiv för åter-hämtning och resolution av försäkringsföretag, vanligtvis förkortat IRRD. IRRD förhandlas nu inom rådet och Europaparlamentet och i dessa förhandlingar pågår det diskussioner om att införa krav på nationella arrangemang för finansiering av resolution, exempelvis genom en resolutionsfond för försäkring. Resolutionsfinansieringen ska i sådant fall bekostas av branschen och ska under vissa omständigheter kompensera aktieägare, långivare, försäkringstagare och förmånstagare i försäkringsföretag som får ekonomiska problem och därför måste avvecklas.
Jonas Söderberg, ekonom
- Den nordiska branschen är starkt emot ett krav på nationell resolutionsfinansiering. Kostnaden för ett sådant krav kommer i slutändan betalas av försäkringstagarna i form av högre premier. Det kan i praktiken innebära att försäkringstagare indirekt, genom resolutionsfinansieringen får betala till aktieägare i försäkringsföretag som får ekonomiska problem till följd av dålig riskhantering och företagsstyrning, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
Hur stora kostnader det kan handla om finns det ingen uppskattning av eftersom varken EU-kommissionen eller EIOPA gjort någon konsekvensanalys av ett krav på resolutionsfinansiering. I EU-kommissionens förslag på IRRD fanns inte något sådant krav eftersom de inte tyckte det var proportionellt att försäkringsbranschen skulle stå för de kostnader det medför.
- Att det inte ska införas krav på nationell resolutionsfinansieringen är en av de viktigaste frågorna för den svenska branschen gällande IRRD. Om det ändå införs så bör det vara upp till medlemsstaterna att bestämma utformningen. Dessutom bör den bara kunna användas för att kompensera försäkringstagare, förmånstagare och skadelidande, det vill säga den bör inte kompensera aktieägare i försäkringsföretag som får ekonomiska problem, säger Jonas Söderberg.
