Det finns inget behov av en resolutionsmyndighet för försäkringsföretag i Sverige. Om en sådan ändå måste utses behöver de betydande skillnaderna mellan försäkringsföretag och centrala motparter beaktas. Det framhåller Svensk Försäkring i ett remissvar till Finansdepartementet.
Svensk Försäkring har svarat på Finansdepartementets remiss om förslag på kompletterande bestämmelser till EU-reglering för återhämtning och resolution (särskilt förfarande för rekonstruktion eller avveckling av finansiella institut) för centrala motparter, dvs. institut som agerar mellanhänder vid handel i derivat och liknande. I remissen föreslås bland annat att Riksgälden ska bli resolutionsmyndighet i Sverige för centrala motparter, vilket den redan är för svenska banker.
Jonas Söderberg, ekonom
— Vi har inga åsikter på remissens förslag på nya bestämmelser. Däremot finns det ett resonemang om vilken myndighet som ska bli resolutionsmyndighet om fler verksamheter behöver ha sådana, exempelvis försäkringsföretag. EIOPA föreslår i 2020-översynen av Solvens II att alla medlemsländer ska ha det för försäkringsföretag, vilket vi är emot, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
I EIOPAs förslag kommer resolutionsmyndigheten få mycket långtgående befogenheter att hantera försäkringsföretag som sätts i resolution, vilket skulle ske om ett företag inte bedöms vara livskraftigt. Bland annat ska myndigheten vid resolution kunna sälja hela eller delar av verksamheten till andra försäkringsföretag. Myndigheten ska också kunna ta över och driva verksamheten vidare. Den ska också i förväg upprätta och kontinuerligt uppdatera resolutionsplaner för försäkringsföretag som tillsammans utgör en stor del av den nationella försäkringsmarknaden.
För de försäkringsföretagen som berörs kommer detta att innebära betydande merarbete, bland annat att ta fram information som resolutionsmyndigheten efterfrågar. Resolutionsmyndigheten ska även bedöma om försäkringsföretagens verksamheter går att avveckla under ordnade former vid en resolution. Om den anser att så inte är fallet måste försäkringsföretaget upphöra med verksamheten även om tillsynsmyndigheten har gett sitt godkännande. Inrättandet av en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag kommer därmed innebära i praktiken att branschen får en ytterligare tillsmyndighet utöver Finansinspektionen.
— Om det trots allt införs en resolutionsmyndigheten för försäkringsföretag i Sverige så kommer det bli viktigt vilken som utses med tanke på de befogenheter den kommer att få. Vid ett sådant beslut går det inte att utgå från hur det görs för centrala motparter och banker eftersom det finns betydande skillnader mellan dessa och svenska försäkringsföretag, säger Jonas Söderberg.
En viktig skillnad är att ett svenskt försäkringsföretag inte ger upphov till finansiella stabilitetsrisker. Det är också en av orsakerna till att Svensk Försäkring anser att det inte finns något behov av att inrätta en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag.
Om EU-kommissionen går vidare med EIOPAs förslag så kommer det ett förslag gällande återhämtning och resolution för försäkringsföretag tillsammans med övriga delar av 2020-översynen under det tredje kvartalet i år. Därefter kommer förslaget att förhandlas mellan Rådet och Europaparlamentet. Om och när det blir aktuellt att utse en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag går i nuläget inte att förutsäga.
