Logotype for print

Välbalanserad analys om sjukvårdsförsäkringar

2020-04-01

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har idag lämnat sin utredning om privata sjukvårdsförsäkringar. Svensk Försäkring är positiv till utredningens analys som bidrar till att kunskapen om sjukvårdsförsäkringar ökar.

Debatten om sjukvårdsförsäkring har varit intensiv under det senaste halvåret och det har publicerats närmare 1 400 artiklar om sjukvårdsförsäkring. Det ledde till att socialminister Lena Hallengren i januari valde att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys – Vårdanalys – i uppdrag att beskriva riskerna med att patienter med privat sjukvårdsförsäkring ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

— Från försäkringsbranschens sida var vi positiva till att myndigheten fick det här uppdraget. Det är bra att kunskapen om hur sjukvårdsförsäkringen fungerar ökar, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring.

I den rapport (1) som Vårdanalys nu har publicerat konstateras att patienter med privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare än patienter med offentlig finansiering. Det lyfts samtidigt fram att det är svårt att ge ett entydigt svar på hur patienterna i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården påverkas av detta. Det följer delvis av att privata sjukvårdsförsäkringar står för en så liten del av den totala vård som ges.

Myndigheten pekar även på att skillnaderna i väntetider behöver sättas i en större kontext. Det är inte bara mellan patienter med och utan privat sjukvårdsförsäkring som väntetiderna skiljer sig åt utan väntetiderna skiljer sig betydligt mellan regioner och även mellan verksamheter inom en region. Även dessa skillnader inom den offentliga vården kan innebära att principen om vård efter behov och på lika villkor åsidosätts.

När det gäller den högst centrala frågan om undanträngning konstaterar myndigheten att det på kort sikt finns en risk för undanträngning om det råder brist på vårdpersonal. Att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen för all hälso- och sjukvård, oavsett finansierings- och driftsform, är därför av stor betydelse.

Samtidigt konstaterar myndigheten att om åtminstone en del av de patienter som får vård genom sin privata sjukvårdsförsäkring annars hade sökt och bedömts ha behov av vård inom den offentligt finansierade vården innebär de privata sjukvårdsförsäkringarna gör att antalet patienter som söker offentligt finansierad vård blir färre. Vidare lyfts det fram i rapporten att försäkringsbranschen och de privata vårdgivarna bidrar till innovativa lösningar.

— Från försäkringsbranschens sida hoppas vi att sjukvårdsförsäkringen kan ses som ett sätt att avlasta den offentligfinansierade vården, säger Eva Erlandsson

Debatten har även varit intensiv om förekomsten av sjukvårdsförsäkring påverkar medborgarnas vilja att betala skatt. I den delen konstaterar myndigheten att det i dag inte finns något som övergripande pekar på att förtroendet för hälso- och sjukvården eller viljan att betala skatt hos befolkningen har minskat i takt med förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar. Det följer delvis av att sjukvårdsförsäkringen står för en så liten del av den totala vården. Myndigheten konstaterar även att viljan att betala skatt till och med kan öka om medborgarna anser att det sammanlagda vårderbjudandet blir mer individanpassat när de kan komplettera med privat finansierad hälso- och sjukvård.

(1) www.vardanalys.se/rapporter/privata-sjukvardsforsakringar