Det är fortfarande oklart exakt vad det är som beskattas inom ramen för förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring. Svensk Försäkring har i dag lämnat in sitt yttrande på Skatteverkets ställningstagande angående Förmån av hälso- och sjukvård.
Den 1 juli 2018 trädde förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivare i kraft. Samtidigt blev premien, naturligen, en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren.
Exakt vad det är som ska beskattas är dock fortfarande oklart. Av proposition 2017/18:31 som togs av riksdagen i maj kan en proportionering av försäkringspremien göras vid beräkning av förmånsvärdet eftersom sjukvårdsförsäkring omfattar åtgärder som även i fortsättningen ska vara skattefria, dvs. rehabilitering, förebyggande arbete och insatser motsvarande företagshälsovård.
För att få ökad klarhet i vilka beståndsdelar i försäkringen som är skattepliktiga respektive skattefria har Svensk Försäkring vänt sig till Skatteverket. Det landade i ett ställningstagande om Förmån av hälso- och sjukvård som gick på remiss från Skatteverket i augusti.
Svensk Försäkring anser att ställningstagandet är alltför oklart för att kunna ge tillräcklig vägledning när det kommer till gränsdragningen mellan skattepliktig och skattefri förmån.
- Ställningstagandet kommer att leda till stora tolkningssvårigheter och en omfattande gränsdragningsproblematik som drabbar anställda, arbetsgivare och hälso- och sjukvården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring anser att ett grundläggande problem med Skatteverkets ställningstagande är att det utgår från om en viss behandling/åtgärd ska förmånsbeskattas trots att lagstiftaren i förarbetena har pekat på att det är syftet med behandlingen som är det avgörande.
- Svensk Försäkring anser att utgångspunkten för om beskattning ska ske bör vara vilken diagnos det handlar om och dess betydelse för arbetsförmågan, inte hur den behandlas. Det torde i vissa fall finnas goda skäl för Skatteverket att behandla ett visst inslag av hälso- och sjukvård varsamt, dvs. att exempelvis läkarbesök, operationer, röntgen som görs i syfte att den anställde ska återfå eller behålla arbetsförmågan är skattefritt för den anställde.
Skatteverkets utgångspunkt försätter dessutom anställda, arbetsgivare och hälso- och sjukvården i en märklig beslutssituation.
- Effekten av den valda utgångspunkten är ju att Skatteverket indirekt styr vilken behandling/åtgärd som hälso- och sjukvården bör vidta vid en viss diagnos. Att höftartros behandlas med samtalsterapi (skattefritt) istället för med en höftledsoperation (skattepliktigt) eller att övervikt behandlas med bassängträning (skattefritt) istället för med fetmakirurgi (skattepliktigt). Detta trots att förstahandsbehandlingen i båda dessa fall är operation.
