Regeringen vill i en ny lagrådsremiss säkerställa att privata försäkringspatienter inte går före i vårdkön. Men att sjukvårdsförsäkringarna tränger undan offentlig vård bygger på en missuppfattning, skriver Anna Pettersson Westerberg och Eva Erlandsson på Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring publicerar i dag nya siffror om privata sjukvårdsförsäkringar. Totalt har nu omkring 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring i Sverige. Det motsvarar närmare 15 procent av de sysselsatta i åldern 15‑74 år. Det finns inga tecken på minskad tillväxt i försäkringen utan den fortsätter att öka med cirka 4 procent per år.
Ibland beskrivs sjukvårdsförsäkringarna som en gräddfil för rika som vill köpa sig förbi den offentliga vården. Bland annat är regeringen bekymrad för att man kan köpa sig före i kön. I den lagrådsremiss som regeringen presenterades i fredags samt i en tidigare promemoria från Socialdepartementet (Ds 2016:29) säger sig regeringen vilja säkerställa att patienter med privat försäkring inte går före andra patienter utan att vård ska ges utifrån behov. Exakt vad det innebär är höljt i visst dunkel eftersom lagen redan kräver det och nödvändig lagstiftning därför redan borde finnas på plats. Regeringen aviserar justeringar i hur landstingen får skriva avtal med privata vårdgivare, samt uppdrag till Socialstyrelsen att följa upp avtalen. En proposition väntas senare i vår.
Den kraftiga ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar sedan 2000-talets början indikerar att det inte längre bara är vd:n i framgångsrika bolag som tecknar en sjukvårdsförsäkring, utan att det handlar om vanliga löntagare.
Majoriteten av sjukvårdsförsäkringarna, drygt 70 procent, tecknas i dag av arbetsgivare som vill försäkra alla sina anställda. Inom vissa områden finns en brist på kompetens och det därför är viktigt för arbetsgivare att personalen är frisk. På senare tid har allt fler fackförbund och andra organisationer börjat erbjuda sjukvårdsförsäkringen som en gruppförsäkring till sina medlemmar. Försäkringstagaren betalar då själv försäkringspremien. Att vanliga löntagargrupper och fackliga organisationer efterfrågar försäkringen är ett tecken på att försäkringen är på väg att normaliseras. Det kan också vara ett uttryck för att människor känner ett behov av ökad trygghet.
Att sjukvårdsförsäkringarna tränger undan offentlig vård, dvs. utgör en gräddfil, förefaller bygga på en missuppfattning. Patienter som har en privat sjukvårdsförsäkring går inte förbi kön till den offentliga vården. Privata vårdgivare ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen först och främst leverera de volymer som är avtalade med landstinget. Därefter, i mån av utrymme, kan de ta emot försäkringspatienter. Den privata sjukvårdsförsäkringen kan inte ersätta den offentliga vården, eftersom den inte omfattar alla delar av vården, utan bara vissa delar. Sjukvårdsförsäkringen är ett komplement till den offentliga vården och utgör i dagsläget omkring 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige.
Det framstår som att regeringens förslag i första hand är av symbolisk karaktär snarare än en viktig reform som ökar jämlikheten i vården. Då finns större utmaningar att ta sig an än kompletterade sjukvårdsförsäkringar.
Det är inte orimligt att anta att sjukvårdsförsäkringarna faktiskt tillför resurser till vården totalt sett. Vi vet att välfärdens långsiktiga finansiering står inför stora utmaningar. Försörjningsbördan ökar i takt med att allt fler lever längre och är i behov av vård och omsorg samtidigt som andelen yrkesverksamma minskar. Till det kommer stadigt ökande krav på vårdens kvalitet och innehåll. Att hitta sätt att finansiera den vård som efterfrågas – exempelvis genom sjukvårdsförsäkringen ‑ är värt att fortsätta analysera.
Svensk Försäkring vill bidra till att öka kunskapen om de privata sjukvårdsförsäkringarna så att debatten istället för att bygga på spekulationer kan baseras på fakta och analyser. Svensk Försäkring gör därför en betydande satsning på ett utredningsarbete för att öka kunskapen om sjukvårdsförsäkringarna. Under våren 2017 kommer detaljerade data om vilka grupper som har en sjukvårdsförsäkring att samlas in från försäkringsföretagen tillsammans med uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Vi har gett Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, i uppdrag att analysera vilka som omfattas av försäkringen, utifrån bland annat inkomst, kön, bostadsort, utbildning, yrke m.m. I uppdraget ingår även att analysera om privat sjukvårdsförsäkring har bidragit till att minska sjukfrånvaron och om försäkringen tränger undan eller frigör resurser till den offentliga vården.
Svensk Försäkring välkomnar en debatt om privata sjukvårdsförsäkringar, men det är viktigt att det sker utifrån fakta och forskning om hur försäkringen faktiskt fungerar.
Anna Pettersson Westerberg
Chefsekonom Svensk Försäkring.
Eva Erlandsson
Senior ekonom, Svensk Försäkring
