Få välfärdssystem är så uppenbart ojämställda som arbetsskadeförsäkringen. Cirka 4 av 10 män men bara drygt 2 av 10 kvinnor får sina anmälda arbetsskador beviljade. Detta trots att kvinnor har högre sjukfrånvaro och oftare ansöker om arbetsskada.
Att alla människor, oavsett kön, ska känna sig trygga med att få hjälp, stöd och ersättning om en arbetsskada inträffar på arbetet är högst rimligt. Frågan förtjänar uppmärksamhet och att bli tagen på allvar.
Bristerna i arbetsskadeförsäkringen är kända. Flera utredningar, däribland Socialförsäkringsutredningen 2015 och Svensk Försäkrings Arbetsskadekommission 2012, har belyst problemen i arbetsskadeförsäkringen samt kommit med skarpa förslag till förbättringar.
Utredningen om en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring lämnar förslag som går i samma riktning. Svensk Försäkring ser positivt på förslagen om bättre stödsystem för Försäkringskassans bedömning och beslut om arbetsskada. Det gäller inte minst vid avslag. Enligt den förvaltningsrättsliga principen om att alla ska vara lika inför lagen är det av stor betydelse att den sjukskrivne förstår motiven bakom beslutet hos Försäkringskassan. Det stärker tilliten till försäkringen.
Positivt är också att utredningen förordar stöd till forskning om hur arbetsmiljön påverkar hälsa och välbefinnande i kvinnodominerade sektorer. Kunskapen är alltför låg om kvinnors arbetsmiljöer och vad det är i kvinnodominerade yrken som orsakar de sjukdomar som kvinnor typiskt sett söker arbetsskadeersättning för. Den låga kunskapsnivån är ett skäl till att kvinnors och mäns arbetsskador förefaller bedömas olika.
Problemet är att dessa förslag från utredningen inte är tillräckliga för att uppnå en välfungerande arbetsskadeförsäkring som bidrar till att hålla människor friska och upprätthålla arbetslinjen.
I dag betalar samtliga arbetsgivare en lika låg avgift till arbetsskadeförsäkringen oavsett hur många eller hur omfattande arbetsskador som inträffar på arbetsplatsen. Det innebär att en enskild arbetsgivare med flera inträffade arbetsskador inte bär den fulla kostnaden för sin produktion utan övervältrar den på samhället och andra arbetsgivare.
Forskning visar att erfarenhetsbaserade premier, det vill säga att avgiften har en koppling till inträffade arbetsskador hos en arbetsgivare, bidrar till att färre anställda drabbas av arbetsskador. Det finns goda argument för att införa erfarenhetsbaserade premier i Sverige. Det viktigaste för samhället och för den enskilde är att arbetsskador inte inträffar alls. Arbetsgivare behöver därför sporras till att skapa bättre arbetsmiljöer. Det ger lägre kostnader för samhället. Men det ger framförallt stora vinster i minskat lidande för enskilda människor. Erfarenhetsbaserade premier är sedan lång tid tillbaka en självklarhet i våra nordiska grannländer.
Svensk Försäkring saknar också förslag som ökar drivkrafterna till arbete. Det handlar om behovet av stimulanser för återgång i arbete bland sjukskrivna med ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen bör inte vara en bidragsfälla för människor som kan och vill återgå i arbete. I kombination med insatser som minskar inflödet i arbetsskadeförsäkringen kan vi få en försäkring som bidrar till jämställdhet och upprätthåller arbetslinjen.
Fakta
Arbetsskador är personskador som har uppkommit till följd av arbetet. Arbetsskadeförsäkringen har sin grund i att den som drabbas av en arbetsskada har rätt till särskild ersättning. Arbetsgivaren ska svara för ersättning till de i deras tjänst skadade arbetarna. Alla anställda omfattas i dag av arbetsskadeförsäkringen genom socialförsäkringen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
