Det är ytterst ovanligt att försäkringsföretag går i konkurs i Sverige, men vad händer om det sker? Hur skulle en konkurs påverka försäkringstagarna?
Skydd för försäkringstagarna i Sverige
Försäkringsrörelse är reglerad genom lag. Syftet med regleringen är att skydda försäkringstagarna. Man kan beskriva skyddet med att det finns tre försvarslinjer.
- Statlig tillsyn genom Finansinspektionen,
- Regler som ska se till att ett försäkringsföretag har tillräckligt mycket kapital för att kunna betala sina försäkringstagare,
- Ett särskilt skydd för försäkringstagarna om ett försäkringsföretag ändå skulle gå i konkurs.
Hur fungerar Finansinspektionens tillsyn?
Hur fungerar regler för tillräckligt med kapital?
Hur fungerar skyddet för försäkringstagarna vid konkurs?
Vilka regler gäller i andra EU-länder?
Finansinspektionens tillsyn
Alla svenska försäkringsföretag står under tillsyn av Finansinspektionen. Tillsynen sker bland annat genom analys av finansiella uppgifter som försäkringsföretagen måste rapportera in, genom andra analyser och undersökningar samt genom platsbesök.
Finansinspektionen har också tagit fram ett tillsynsverktyg som kallas för Trafikljuset. Syftet är att tidigt kunna upptäcka företag som har för stora risker i förhållande till sitt kapital och kunna inleda en diskussion med ett sådant företag om hur situationen ska kunna förändras.
Finansinspektionen har dessutom möjligheter att ingripa mot ett försäkringsföretag som inte har tillräckligt med kapital. Bland de åtgärder som kan vidtas ingår att begära att företaget upprättar en plan för att återställa kapitalet. Om försäkringstagarnas rättigheter hotas kan Finansinspektionen utse en särskild företrädare som ska sköta hela eller delar av driften av försäkringsföretaget. Finansinspektionen kan även begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt över tillgångar eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar. Som den yttersta åtgärden kan Finansinspektionen återkalla försäkringsföretagets tillstånd att driva försäkringsrörelse vilket i praktiken innebär att företaget måste upphöra med försäkringsverksamhet.
Regler för tillräckligt med kapital
Försäkringsregleringen kräver att försäkringsföretagen alltid ska ha tillräckligt med tillgångar för att kunna täcka sina åtaganden till försäkringstagarna. Dessutom måste företagen ha ett buffertkapital.
Att värdera de åtaganden som finns mot försäkringstagarna är inte helt enkelt. Det kräver att man gör antaganden om vilka och hur många skador som kan inträffa och vad de kommer att kosta att åtgärda. Därför måste värderingarna ske med försiktighet.
Det finns särskilda placeringsregler för de tillgångar som täcker åtagandena till försäkringstagarna. Reglerna behandlar bland annat vilka tillgångar som får användas samt hur stora investeringar som får ske i olika sorters tillgångar och i enskilda företag.
Det finns också krav på ett buffertkapital, så kallade solvensregler. De nuvarande solvensreglerna är beroende av bland annat försäkringsverksamhetens omfattning och vilken typ av försäkringar som företaget säljer. Det finns dessutom ett absolut lägsta krav på hur mycket buffertkapital som behövs (2,3 miljoner euro – 3,5 miljoner euro).
Skydd för försäkringstagarna vid konkurs
Ett försäkringsföretag måste upprätthålla ett register över de tillgångar som täcker åtagandena till försäkringstagarna. Om ett försäkringsföretag skulle gå i konkurs har försäkringstagarna företrädesrätt till tillgångarna som är upptagna i registret. Man säger att försäkringstagarna har förmånsrätt till tillgångarna.
Effekterna av ett försäkringsföretags konkurs skiljer sig åt beroende på vilken typ av försäkringsföretag det gäller. I ett skadeförsäkringsföretag är det försäkringstagare som har råkat ut för en skada och som väntar på sin försäkringsersättning som främst drabbas. Även om de har förmånsrätt för sina fordringar så kan de ändå få vänta längre än normalt på sin ersättning.
Effekterna av en konkurs i ett livförsäkringsföretag kan bli mer kännbara för försäkringstagarna, framför allt om det ingår sparande i försäkringen. Förmånsrätten omfattar visserligen även dessa försäkringar men inte all återbäring på sparandet. För livförsäkringar finns därför ytterligare ett skyddsmoment som innebär att försäkringarna ska överlåtas till ett annat försäkringsföretag, om det är möjligt. På så sätt kan man se till att det finns kontinuitet i livförsäkringar och att försäkringstagaren får återbäring på sitt sparande.
Vad gäller i andra EU-länder?
De grundläggande kraven på försäkringsföretag är baserade på EU-regler. Det innebär att det i alla EU-länder finns tillsyn, kapitalkrav och förmånsrätt. Men direktiven innehåller endast minimikrav och länderna kan ställa högre krav på sina egna företag. Det har gjort att reglerna ändå skiljer sig rätt mycket mellan länderna.
Inom EU pågår ett stort arbete med att reformera kraven, det så kallade solvens II-direktivet. Avsikten är att få likadana regler i EU för tillsynen och att basera kapitalkraven mer på den risk som ett försäkringsföretag har. Om ett företag har en hög risk, till exempel för att det investerar i riskfyllda tillgångar, så ska de behöva ha mer buffertkapital. Det är också tänkt att tillsynsmyndigheterna ska agera likadant om försäkringsföretag får problem.