Försäkringsbranschen såg fram emot en färdig redovisningsstandard, IFRS 4, som utlovats till juni 2011. Nu blev det tyvärr inte så. Tidsplanen sprack och det är i dagsläget osäkert när den färdiga standarden kan publiceras.
The International Accounting Standards Board (IASB) har arbetat i över tio år med att få fram en global redovisningsstandard för försäkringsavtal (IFRS 4). IASB har gjort två stora konsultationer (år 2007 och 2010) på sina förslag till standard. Svensk Försäkring har varit delaktigt i att utarbeta en gemensam europeisk branschposition som ett svar på IASB:s konsultationer. I juli 2011 publicerade IASB en reviderad tidplan för pågående IFRS-projekt. I den nya tidplanen finns inget datum utsatt när en redovisningsstandard för försäkringsavtal ska vara klar. IASB planerar istället att låta de omarbetade förslagen utsättas för ytterligare en global konsultationsrunda under första halvåret 2012. Det är därmed ovisst när en ny redovisningsstandard kommer att bli klar.
Vad gjorde att tidsplanen sprack?
Orsaken var dels av de många invändningar som restes mot IASBs förslag, dels av politisk natur. I samband med finanskrisen 2008 gav G-20 länderna IASB och dess motsvarighet i USA, FASB, i uppdrag att uppnå en global enighet kring redovisningsreglerna. IASB och FASB har därefter arbetat gemensamt för att, så långt som möjligt, samordna förslag till nytt redovisningsregelverk. Det skulle finnas mycket att tjäna på en globalt samordnade redovisningsregler, men IASB:s samarbete med FASB fördröjer arbetet med att ta fram en komplett IFRS 4. Amerikanskt regelverk och IFRS skiljer sig åt i karaktären. FASB:s regelverk är mycket detaljerat och regelstyrt medan IFRS är mer övergripande och principbaserat. Möjligheten finns att IFRS införs i USA.
Karin Chenon är redovisningsexpert på Svensk Försäkring och har jobbat med en global redovisningsstandard sedan 2004.
Varför behövs det en global redovisningsstandard för försäkringsbranschen?
– De finansiella marknaderna är globala och därför behöver den finansiella informationen också vara global och begriplig för många. Syftet med IFRS är att underlätta investeringar över gränserna. Det ska vara möjligt att förstå en årsredovisning, oavsett vilket land ett företag verkar i, förklarar Karin Chenon.
Vad skulle den nya IFRS 4 innebära för försäkringsbranschen så som förslaget ser ut idag?
– De förändringar som föreslås får strategisk betydelse för försäkringsföretagen eftersom de omfattar såväl värderingsfrågor som regler för hur ett försäkringsföretags resultat presenteras. Förslagen kommer att innebära en ny modell för redovisning av vinst där vinsten sprids över försäkringsavtalets löptid. Detta är en stor förändring jämfört med den praxis som har varit gällande i Sverige, där både intäkter och kostnader har redovisats ungefär i den takt de uppstår. Dessutom kommer försäkringsföretagens resultaträkning troligen att byta karaktär.
Hur har Svensk Försäkring samverkat med andra aktörer?
– Vi har samarbetat med vår europeiska branschorganisation CEA och även med CFO Forum, som är en diskussionsgrupp för frågor gällande finansiell rapportering med representanter från Europas ledande försäkringsföretag. Vi har även samverkat med AMICE, den europeiska organisationen för ömsesidiga företag. Det är betydelsefullt och mycket givande att samarbeta med dessa internationella aktörer. Tillsammans har vi utarbetat en europeisk branschposition, som har presenterats i ett gemensamt svarsbrev till IASB. Det var en stor framgång att vi faktiskt lyckades uppnå en europeisk samsyn i denna komplexa fråga.
Vilka frågor är viktiga för den svenska försäkringsbranschen?
– Flera frågor är viktiga och har förts fram i det europeiska svarsbrevet, men den fråga som har fått störst uppmärksamhet bland svenska företag gäller hur de ofördelade överskotten (konsolideringsfonden) i ömsesidiga livförsäkringsföretag ska redovisas. IASB:s förslag går ut på att dessa ofördelade överskott ska redovisas som skuld till försäkringstagarna. För svenska förhållanden skulle det ge en helt felaktig bild av dessa företags finansiella ställning, då konsolideringsfonden i Sverige fungerar som riskkapital, samtidigt som den kan tilldelas försäkringstagarna.
Vilka utmaningar ser du framöver?
– Ett område som återstår att färdigställa är hur själva resultat- och balansräkningen ska se ut. En särskild utmaning i detta sammanhang är de skillnader som finns inom Europa när det gäller synen på hur långt verkligt värde ska tillämpas och hur orealiserat resultat ska redovisas. Många anser att orealiserat resultat skapar onödiga svängningar i resultatutvecklingen, medan andra anser att orealiserat resultat ska inkluderas för att ge en rättvisande bild av ett företag. Många och heta diskussioner kan därför förutspås i det fortsatta arbetet.